God eftermiddag, mina vänner!

Här är klockan ungefär halv fem och hos er är hon bara halv elva. Vi här på södra halvklotet har precis avslutat vår arbetsdag, effektiva som vi är, medan ni nordbor fortfarande släpar efter med er tidiga förmiddag :)

Idag har vi haft vår andra lektion med "Skrikaren"! Han är absolut den roligaste läraren vi har :D Han är den enda, som med äkta inlevelse och motivation nöter in de kort små fraserna i våra värmetröga skallar. Vi får turas om att vara lärare på hans lektioner, vi får göra små sketcher, svenskarna får ropa sina fraser till mexikanarna som ropar tillbaka, vi lär oss små hälsningsgester och får stå i givakt och hojta "Wo men! Ta men! Ni men!!!" Helt galen nazivarning!

På tal om det, kan en liten incident idag bildligt beskriva stämningen som stundtals råder i klassrummet. När en av våra klasskamrater (nämner inga namn) står framme vid tavlan med uppdrag att agera "lao xi" och ska leda oss i slagorden blir det sån stämning att hans arm flyger upp i en rak, snett uppåtpekande rörelse... Han tvärstannar och inser bestört vad som hände och brister sedan ut i asgarv tätt följd av resten av klassen! Det blev så komiskt att just det outtalade plötsligt blev så närvarande :) En kul lektion hade vi i alla fall!


Under fredagens sista lektion var det pinyin (uttal) som gällde i vår hörövningsklass. Och eftersom att all inlärning verkar vara lärarledd här med minimalt eget ansvar, så satte sig läraren ned med oss och satte på följande videoklipp på projektorn. Den söta lilla barnrösten leder oss i sång genom alla tänkbara uttal i det kinesiska språket... Och vår enda uppgift var att upprepa i kör (som vanligt). Det var gulligt den första gången, men efter tionde och tolfte gången började tålamodet tryta...
 (Om jag lyckats med detta, ska ni bara behöva trycka på play!)



Gulligt va? :) Men det känns som att man går på lågstadiet igen...


Även vår tredje lärare, som vi har i grammatik lär oss pinyin. Och om ni tror att jag överdriver när tjat och enträgen repetition är den enda rätta vägen kan ni ju se själva:

(Notera de motiverade kroppshållningarna och fokuserade blickarna...eller inte...)




Nu är det matdags för oss, klockan står nu på 18:01 och jag har krånglat och trixat för att få upp dessa videor tll er! Men nu vet (tror) jag att jag kan!

Skriver lite om vårt besök på djurparken senare, men tyvärr blev det inga pandor den här gången... :(


Kramar från Kina!!